Kennel Miniflash Uppfödare av dvärgschnauzer svart-silver och peppar-salt

Avel & hälsa

Dvärgschnauzern är en i grunden frisk och sund ras, den är sunt konstruerad och har oftast inga rygg- eller ledproblem. Vissa individer har dock en för mjuk päls, och då blir hunden svår att trimma, det gör ont och till slut blir den klippt. Pälsen är lite av en käpphäst för mig, jag tycker att det är otroligt viktigt att hunden har en korrekt sträv päls, som motstår värme, smuts och kyla. Det finns också hos dvärgschnauzern, som hos de flesta hundraser, en del sjukdomar som man bör beakta så att det inte blir ett problem för rasen. Vi bör ha en större öppenhet om dessa sjukdomar, mellan uppfödare och mot valpköparna, syftet är ju att hålla sjukdomarna nere på en så låg nivå som möjligt.

Många sjukdomar är enkelt recessiva, dvs de ärvs med ett anlag från vardera föräldern. Det innebär att en sjukdom som just nu är begränsad inom rasen, tyvärr kan sprida sig med ett enkelt anlag i en stor del av populationen innan den möter ett likadant anlag och ger upphov till sjukdom. När vi därför träffar på en sjuk hund, även om denna sjukdom är ovanlig, är det bra att dela med sig av den kunskapen till andra uppfödare med samma blodslinjer. Ingen vill ju producera en sjuk valp, det är fruktansvärt.

Här nedan följer några texter som jag har skrivit under min tid som avelsråd, rörande bl.a. de njurproblem som finns i rasen. PNP - Progressiv NefroPati - finns i mycket begränsad omfattning, men om de som har förmodade eller kända anlagsbärare för sjukdomen fortsätter att ta kullar på sina tikar eller låna ut sina hanar i avel så kan det snart bli ett problem. Det värsta är ju när man inte vet att anlaget finns, då kan man ju inte heller begränsa skadan.

Se även blogginlägg om avel.

 

NU ÄR JAG TRÖTT !  (2011)

Trött på mesigheten inom rasklubben, trött på ryggdunkandet och - framför allt - trött på att inget görs! Vi har ETT avelsråd i avelskommitten, och hon har visserligen stora kunskaper och erfarenhet inom avel, men en person är bara just 1 person och det räcker inte! Hon har ett "bollplank", en kollega, med lång erfarenhet, mycken kunskap och kontakter inom veterinärkåren, vilket är perfekt  - men det syns ju på resultaten att det inte räcker med så få personer.

SÅÅ - jag uppmanar styrelsen i Dvärgschnauzerringen att tillsätta fler avelsråd!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

PÅGÅENDE FORSKNING för dvärgschnauzerr

Just nu pågår två stora projekt inom ögongenetiken.

Projekt nr 1 rör KATARAKT hos dvärgschnauzer och utförs i England, hos Animal Health Trust, AHT.  Syftet med projektet är att utveckla ett gentest som kan visa om hunden är bärare av ett anlag för ärftlig katarakt. För att utveckla detta test behöver man prover både från sjuka hundar och ifrån friska. Projektet står och stampar för man saknar prover från hundar som har utvecklat ärftlig katarakt. Proverna tas med en enkel liten borste på hundens munslemhinna och skickas i medföljande kuvert till AHT. Kontaktman för norden är Merete Staehr Nielsen, Kennel Starling, i Danmark och hon har förgäves försökt få Dvärgschnauzerringen att inse att det är ett seriöst och viktigt projekt. Merete försökte också få sätta in en informationstext med information och ett upprop för projektet i Notisbladet - men fick AVSLAG !! Motiveringen löd att SSPK frågat Dvärgschnauzerringen (DS) som inte ansåg att det var ett seriöst projekt, och dessutom skrev de att ett gentest med borste inte är giltigt. Kunskapen i styrelsen i vår rasklubb tycks inte vara så stor, man har i styrelsen inte ens förstått att det på nuvarande stadium är ett UTVECKLANDE av ett test, och då duger prov taget med borste alldeles utmärkt (man kan ju också undra hur det kommer sig att styrelsen tror sig veta mer än de forskare som utför forskningen??) . I nästa led, när gentestet är utvecklat, kommer förstås blodprov med intyg från veterinär om hundens identitet att krävas.  Merete skrev då till SKK/AK och frågade vad som gällde, och fick till svar att man ansåg AHT som ett seriöst forskningscentra och gentester därifrån kommer att accepteras och att prover inför utvecklingen av testet mycket väl kan tas med borste i munnen. Trots att detta skriftliga svar skickades till rasklubben och SSPK med begäran om att ompröva beslutet om att inte ta emot informationstexten så VIDHÖLL SSPK och DS sin åsikt. Detta är häpnadsväckande och tyder på stor okunnighet och stor nonchalans mot uppfödare och valpköpare.  (2011)

Alla texter om detta projekt finns på   www.catarakt.dk (obs, ingen länk)

 

Projekt nr 2 gäller PRA

Projektet utförs på SLU, Ultuna, på inst för husdjursgenetik och är ett samarbete med bl.a. Kennelklubben. Syftet är att få fram en gentest för den eller de former av PRA som drabbar dvärgschnauzern. Den vanligaste formen av PRA som vi har verkar debutera runt 4 år, och är troligen ärftligt enkelt recessivt, dvs ett anlag finns hos vardera föräldern. Vinsten med ett gentest blir, för oss uppfödare, att man genom ett enkelt blodprov kan se om den hund man vill använda i avel är anlagsbärare för PRA eller inte. Det innebär också att man kan testa ett barn till en anlagsbärare och även använda anlagsbärare i aveln (tillsammans med en "fri" hund) och sedan testa barnen för att gå vidare med en "fri" hund.

Tomas Bergström, som leder detta projekt på SLU, höll ett föredrag för ett antal uppfödare på ett uppfödarmöte i Örebro i januari 2010. Han svarade då också på frågor, och ansåg redan då att dvärgschnauzern hade ett väldigt högt antal av nyare fall av PRA (10 nya fall på ett år) - nu har vi fått 9 fall till, varav 4 helt obesläktade fall på de senaste 2 månaderna..... Han informerade samtidigt om att den längsta tiden i ett projekt brukar vara att få fram materialet - sedan tar det bara ett antal månader innan genen/generna förhoppningsvis är funnen/funna.

En förutsättning för att projektet skall STARTA är att prover på 10 friska och 10 sjuka hundar (så obesläktade som möjligt) sänds in till SLU. Prov och provtagning bekostas av SLU, och provet är ett blodprov som tas hos veterinären samtidigt med en ID-kontroll av hunden. Stamtavla, senaste ögonlysningen och ett "medgivaravtal" skall bifogas. All information om detta står på http://hunddna.slu.se/ sök på Vår forskning/PRA.

Ansvaret för insamlingen av material inför projektet ligger på rasklubben. Tydligen har Ringen skickat brev till några utvalda drabbade (och kanske några friska) hundar med information, men prover har inte kommit in till SLU annat än från en del uppfödare som skickat på eget bevåg.  Jag har letat fram några äldre friska hundar som inte är besläktade med några av de sjuka och skickat in till SLU (det är inte från min uppfödning eller någon jag använt, bara en äldre, frisk hund) och jag och några pigga uppfödarkollegor har kontaktat rasklubben med frågor och erbjudande om hjälp att ta kontakt med ägare, men inte fått någon respons.

Oktober 2010 inbjöds jag till ett forskningssymposium på Ultuna, och där presenterades olika projekt, bl.a. vårt om PRA. Efter symposiet träffade jag och två uppfödarkollegor Tomas och pratade om vårt projekt under några timmar. Det framkom då att det inte alls fanns det antal prover som behövs för att påbörja forskningen. Detta är mycket anmärkningsvärt eftersom vår ordförande Annelie F vid samma tidpunkt klart deklarerade att alla prov som behövdes för projektet var inskickade och fler behövdes inte. Det har nu gått 18 månader sedan projektet presenterades av Tomas, och man har inte lyckats uppbringa 20 stycken prover? Om styrelsen och AK inte har tid, varför då inte ta den hjälp som erbjuds?

Jag undrar också över att Dvärgschnauzerringen inte lägger in hundar från Danmark och Norge på hemsidan, trots att det finna en särskilt lista för dessa länder, och trots att det finns en medlem i styrelsen som har ett medlemskap i dessa länders Kennelklubbar, bekostat av oss alla medlemmar i Dvärgschnauzerringen just för att kunna söka i dessa länders databas och ge oss denna information. Det är ett så stort utbyta av avelsdjur mellan våra nordiska länder att det är viktigt att information om sjukdomar i respektive land kommer fram till alla uppfödare. För närvarande är inte den danska listan uppdaterad sedan 2009-01-26 (dvs för nästan 30 månader sedan !) och den norska sedan 2009-09-23. Själva sidan är uppdaterad 2009-12-28, och jag antar att det innebär att listorna är uppdaterade då, de hundar som står är de som fanns - då. Kanske skulle man även kunna göra en lista över finska hundar, för även om Finska Kennelklubbens register är tillgängliga för alla så kanske inte alla kan finska.

Tyvärr har ytterligare en hund tillkommit i Norge, ögonlyst 2010-03-21 med PRA (alltså för mer än ett år sedan), och det är dessvärre en svensk hund, och av någon anledning visas den inte på hemsidan för DS. Jag skrev till sekreteraren och till Maria Engström, som är den som uppdaterar listorna nu, och informerade dem om denna hund för nästan 1 månad sedan (10 maj-11), och det har ännu inte visats på listan. När det är en svensk hund är det ännu viktigare att det informeras, eftersom andra kan använda hanen eller de linjer som tik/hane har, helt ovetandes om att där finns bekräftade anlag för PRA.

(Värmdö 2012)

 

Så, ni som har hundar som drabbats av PRA, ta kontakt med Tomas Bergström på Ultuna och erbjud er hunds blod. Er hund blir inte frisk, men ni kan förhindra att andra hundar blir drabbade på samma sätt, och ni medverkar till att genen/generna för PRA kan hittas och att en testmetod kan utvecklas.

Information från SLU  finns alltså på följande hemsida: http://hunddna.slu.se/ sök på Vår forskning/PRA.

 

2014, januari

I dagarna har jag erfarit att det fortfarande inte har insamlats tillräckligt med prov från olika hundar för att starta forskningsprojektet på Ultuna om PRA hos dvärgschnauzer. 4 ÅR efter att Thomas Bergström har informerat på ett uppfödarmöte om projektet, har sittande avelsråd inte samlat in de 10 friska och 10 sjuka hundar som behövs för studien. Informationen kommer från säker källa, nämligen den speciella grupp på en person som för dryga året sedan fick i uppgift att arbeta med detta. Detta är bedrövligt!!  Jag har under december 2013 återigen skrivit till styrelsen i Dvärgschnauzerringen och erbjudit mig att hjälpa till med att kontakta olika personer för att få in det antal prover som behövs, men man tackade nej, "det behövs ingen extra person" . Uppenbarligen har de fel - eller så vill de inte ha projektet igång.

Under de senaste 5 åren har vi fått 43 nya fall - det är otroligt mycket, och det lär inte minska med alla nya hundar som kommer in och där vi inte riktigt har pejl på stamtavlorna. Utomlands ögonlyser man inte hundarna alls lika mycket som vi gör, så risken är stor att det importeras en hund med ett anlag från någon förfader, säljaren kanske inte ens är medveten om det. Den importerade hunden kan vara fri, men bära på anlaget. Vi är inte fläckfria heller , det finns svenska kennlar som exporterar hundar som är kända anlagsbärare.

Och, från dessa 43 fall, borde väl styrelsen ha kunnat få in 10 stycken blodprov? Det fanns dessutom minst 5 fall redan hos Thomas, när jag träffade honom 2010. Ultuna betalar ju provtagningen.... fattas bara lite insatser från rasklubben.

MEN, med ett gentest kunde alla som ville testa sina avelsdjur, och de andra låter bli. Det skulle verkligen gynna rasen, och vi kunde fokusera på andra problem och sjukdomar i stället för att som nu kanske tvingas rata bra avelsdjur för att de har en äldre släkting med ett felaktigt anlag enligt principen "better safe than sorry".

 

 


Kommentarer (2) Trackbacks (0)
  1. Detta var verkligen en bra skrivelse, både i ton och framförallt SAK! Ja, vi vet ju att vi som värnar om RASEN verkligen ”jobbar” i motvind vad beträffar Dvärgschnauzerringen och dess Styrelse!

  2. Mycket upplysande och bra! Nu är det bara att hoppas att forskningen tar fart ordentligt så vi i framtiden har DNA-tester både för Katarakt och PRA. Då blir avelsarbetet mycket lättare och vi kan koncentrera oss på annat än ögonproblematiken.


Leave a comment

Inga trackbacks ännu.